fbpx

Det är Mors Dag idag och jag vill passa på att dela lite goda nyheter som gäller vår gemensamma Mor, Moder Jord och deklarationen om Naturens Rättigheter. Det har hänt mycket som inte kommer fram i media, i synnerhet inte i dessa tider.

Deklarationen om Naturens rättigheter
Ecuador var det första landet i världen att skriva in naturens rättigheter i sin grundlag 2008. Därefter gjorde Bolivia och Colombia detsamma. Nu har också Nya Zeeland gett först floden Whanganui, därefter också en nationalpark och ett berg status av juridisk person. Även platser i olika delstater i USA har fått rättigheter. Vad dessa länder har gemensamt är att de har starka urfolk.

I Sverige har Sametinget 2018 ställt sig bakom deklarationen om Naturens Rättigheter. I december 2019 antog Kyrkomötet i Svenska Kyrkan beslutet att Naturens Rättigheter ska inkluderas i undervisningen, som är ett av Svenska Kyrkans grunduppdrag (de andra tre är gudstjänst, mission och diakoni).

I oktober 2019 lämnade Miljöpartiet in en motion om Naturens Rättigheter till Sveriges riksdag, i november skedde samma sak i Australien. I november 2019 meddelade påven Franciscus att katolska kyrkan ställer sig bakom att lagstadga Naturens rättigheter och brott mot dessa. Kyrkornas världsråd efterlyser nu en deklaration om Naturens rättigheter i FN.

Det är hoppfullt när flera händelser till synes oberoende av varann skapar en rörelse åt samma håll! Och allt detta skedde före coronakrisen. Jag känner mig väldigt hoppfull inför vad som kan ske när rörelsen tar fart igen – vilket redan är på gång även om det inte rapporteras om i media…

Vad en lag om naturens rättigheter medför är många goda ting, men i synnerhet blir själva idén om naturens rättigheter, instiftad i lagen, en bro mellan urfolkens syn på naturen och den moderna världen som inte förstår den holistiska världsbilden där allt levande hör samman, men som förstår idén om rättigheter. Kan ett företag vara en juridisk part som har intressen som ska tas hänsyn till så kan naturen, en flod, ett berg också vara det. Lagen som Ecuador och sedan flera länder antog har blivit en ledstjärna för andra länder och öppnar för oändligt stora möjligheter genom rättspraxis.

Vem ska föra naturens talan? Vem har rätt att tolka Jordens intressen?
I Ecuador kan vem som helst lagligt föra naturens talan. På Nya Zeeland utses två parter; en från staten och en från Maorifolket att föra naturens talan i rättsfrågor. Naturligtvis har verkligheten, i alla fall i Sydamerika, varit sådan att det ännu inte har varit möjligt att tillgodose naturens intressen pga de starka intressena från gruvbolag, oljebolag och hela den destruktiva globala ekonomin som fortfarande ser naturen som en resurs. Vilket gör att det just nu ser dystert ut för den regnskog i Amazonas som vi alla på planeten är beroende av för syre och vatten. Men det kan komma en lag som förändrar.

Lagen om ecocide, storskalig miljöförstöring
Det som gör att möjligheterna att ta tillvara Naturens rättigheter ser än mer hoppfulla ut är lagen om ecocide. Om den går igenom skulle det förändra allt. Vad menas med ecocide? Ordet eco betyder bokstavligen hem, och brottet ecocide är naturens motsvarighet till genocide, folkmord. På svenska översätts ecocide till storskalig miljöförstöring. Kortfattat handlar lagen om att ecocide skulle läggas till Romstadgan som ett femte brott, de fyra som finns är folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Romstadgan är grunddokumentet för Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag.

Vad skulle lagen kunna leda till?
Om lagen går igenom skulle det lagligt förhindra förstörelsen av Jordens ekosystem. Ansvarsskyldigheten skulle bli personlig, liksom vid krigsförbrytelser. De som är involverade i brotten kan inte gömma sig bakom sitt företag utan får personligen stå till svars. Vilket skulle leda till att investerare och banker i tex. Amazonas kommer vilja dra öronen åt sig och att världen globalt och kollektivt medvetet väljer att investera i projekt som inte skadar livsmiljöer utan förhoppningsvis ser det lönsamma i mer hållbara investeringar.

Är det här bara en idé? Nej, Ecocid som internationellt brott fanns med i utarbetandet av Romstadgan, men ströks i sista stund under oklara omständigheter. Det som krävs för att lyfta frågan igen är att en stat som undertecknat Romstadgan begär ett tillägg till den. Därefter krävs två tredjedelars majoritet för att tillägget ska träda i kraft. I dagsläget har varken USA, Kina eller Ryssland undertecknat Romstadgan, vilket troligtvis kommer underlätta för lagen att gå igenom.

Varför har världens regeringar och företag inte tagit ansvar för detta tidigare?
Det är såklart en komplex fråga, men jag tror att en del av det är det systemskifte, eller paradigmskifte som det kallas som sker nu. Dagens makthavare har fått sin makt från och har fortfarande vinster av det gamla systemet och är därmed en del av det. Att begära att det gamla systemet att förändra sig självt utan att något nytt kommer in är orimligt. Sitter vi själva bara på läktaren och skriker kommer inget att ske. Om vi som vill ha en förändring inte själva är del av förändringen låter vi ju det gamla systemet fortsätta regera och vi fortsätter själva vara del av det så länge vi inget gör – kritiker har aldrig förändrat världen. Om ett system ska förändras behöver nya spelare komma in på planen – det är vi, som ser att vi inte längre har något att vinna på det gamla men allt att förlora om vi inte ersätter det med något nytt. Det vi har att spela med, som vi inte haft förut, är lagen om Naturens Rättigheter och Ecocid. För det gamla systemet förstår och respekterar som sagt inte urfolkens syn på världen, men det gamla systemet förstår och respekterar lagar och juridik.

Visionen – kan du föreställa dig en värld utan miljöbrott?
Jag tror att lagen om Ecocide inte är hela svaret men en del av svaret på frågan vi alla ställt oss under coronakrisen, hur skulle en hållbar värld se ut? Vägen dit är troligtvis inte enkel, men den är möjlig, vi kan se den, vi kan göra vad vi kan för att göra den verklig! Om lagen skulle gå igenom skulle den väldigt fort bli självklar. På samma sätt som vi nu förfasar oss över slaveriet och barnagan kommer vi fort att tycka det var ofattbart att leva i en värld där naturen var rättslös och lagarna skyddade företagen som förstörde allt levandes livsmiljöer. Och förändringen kan och går förhoppningsvis fort – precis som när apartheid i Sydafrika avskaffades, eller som när Europa förändrades över en natt när Berlinmuren föll.

Vad vi kan göra
Det finns globala nätverk och ett nätverk i Sverige där du kan läsa mer och bli medlem. Sen kan vi givetvis sprida tankarna och idéerna, att så fröet i allas medvetande. Jag ska ärligt säga att jag inte var medveten om hur mycket som hänt på fronten om Naturens Rättigheter senaste året, men nu när jag vet vill jag givetvis göra det jag kan. Att skriva det här är en del av det, och du får gärna dela det vidare.

Inre ecocide
Min kallelse ligger i vad jag i det här sammanhanget kallar inre ecocide. Min övertygelse är att vi inte kommer att förändra världen från en plats inom oss där vi är arga, rädda, sårade och olyckliga. Jag är övertygad om att vi behöver lösa våra personliga konflikter först, annars blir det dessa vi agerar ut och skapar mer konflikt i frågorna vi egentligen vill lösa.

Som jag ser det behöver lagar reflektera det som kommer inifrån: dels inifrån varje människas tankar, värderingar och dels inifrån systemet, samhället, våra relationer och beteenden. Och då behöver såväl människan som systemet vara i balans så inte lagarna reflekterar människors rädsla och kontroll. I lagen om Naturens Rättigheter ser jag en medveten global mänsklighet reflekteras, det är så hoppfullt!

Mina utbildningar, sessioner och ceremonier syftar till att hitta vägar att upphöra med inre ecocide och att i stället skapa inre harmoni, eller hållbarhet och resiliens, om vi talar miljötermer. Att släppa taget om giftiga tankar, såsom att jag inte är värdig, är det som allt börjar med. Och att lära sig släppa taget om det gamla är kanske det svåraste… att släppa det gamla systemet, för det har ju trots allt gjort att jag har överlevt. Men vi vill mer en överleva. Vi vill blomstra, och för att göra det behöver vi också titta på gamla sår och trauman som fortfarande behöver läkning – det är det andra steget. När vi vågar möta vår egen smärta med kärlek och förståelse, förvandlas självförakt till självrespekt. Vi kan bli stolta över hur långt vi kommit med de förutsättningar vi hade. När vi är stolta och respekterar och kan älska oss själva som vi älskar våra barn, våra djur och vår natur, då vill vi bidra och skapa något nytt, som reflekterar vårt medvetna uppvaknade inre med ett medvetet yttre.

Och jag tror det är vad ecocidelagstiftningen som globalt fenomen reflekterar i en mänsklighet som blivit medveten om sig själv, sin roll, sin förmåga och som nu medvetet reflekterar över vilken värld vi vill ha. Nu är det nog med destruktivitet, nu krävs tid för läkning och ett annat sätt att leva.

På samma sätt som Mänskliga Rättigheterna antogs strax efter andra världskriget, då världen var öppen för att det måste finnas ett annat sätt, är min vision att lagen om Naturens Rättigheter och Ecocide kan bli självklara efter den kollektiva kris som världen nu går igenom.

Önskar dig en riktigt fin Mors Dag!

Bilden med deklarationen av Moder Jords rättigheter är hämtad ur boken Naturens Rättigheter, av Nikolas Berg, Ingrid Berg och Martin Hultman, den första boken på svenska.

Läs mer:

Organisationen i Sverige endecocide.se

Den globala organisationen Sign up as an Earth Protector

Läs Polly Higgins Dare to be great – en fantastisk bok. Polly Higgins var advokaten som banade väg för lagstiftningen om Ecocide i nutid. Hon var advokaten som en dag insåg att “Jorden behöver en bra advokat” – och det kom att bli Polly själv. Tyvärr dog hon i cancer förra året, men gjorde ett fantastiskt arbete under 10 år som denna bok handlar om.

Stop Ecocide International
Ekocid som brott
Skriv under på http://www.stopecocide.earth